... snackade inte ihop sig med den som införde skolan...

 

Jag som alltid har haft det ganska lätt i skolan. Inte behövt kämpa allt för mycket med det teoretiska och allt som innefattar skrivande. Jag måste sätta till alla krafter och använda all min energi för att kunna skriva ihop mina hemtentor, för att kunna fokusera och engagera mig i uppgiften krävs det nästan omöjligt med energi. I gengäld (tack och lov) så blir uppgifterna bättre än någonsin...

 

Samtidigt som jag alltid har älskat skolan så önskar jag inget hellre än att den ska ta slut. Missförstå mig inte, jag tycker fortfarande om skolan, men jag längtar till ett jobb och ett sådant som jag kan lämna på jobbet och inte behöver "plugga" hemma. Jag vill ge all min energi under kvällar och helger åt annat än att skolan. Eller snarare... det är annat som slåss om min uppmärksamhet i huvudet nu.

 

Hmm.. jag vet egentligen inte vad jag menar helt. Jag vet att jag är kär och det tar mycket av min energi. Men jag vill gärna ha tillbaka lite av lust och engagemang till skolan som alltid kommit så lätt och naturligt till mig. Jag är trött på att kämpa för att kunna göra skolarbete. Dock så tror jag att det kommer att ordna sig, samtidigt som jag inte vill det.

 

Jag trivs med allt det underbara kaos som kärleken har med sig! Meeen... mitt sunda förnuft känner att det är på skolan som fokuset borde ligga. Jag måste komma i närmre kontakt med mitt "wise mind"...

 

Sådär ja. Nu ska jag äta middag och fixa och dona med sådant som blivit åsidosatt lite för länge... haha... xD

Ha en bra söndag kväll!